Denna inbegriper bland ovrig kosmetika- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin och porrbranchen saso samtlig omsatter miljarder vi att sexualisera och kommersialisera den kvinnliga kroppen. Sjalva iden ifall sexighet bygger gallande forbruknin. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt igenom konsumtionsobjekt och konsumtionsbeteenden, vilket utfor saken da mot ett ekonomiskt foreteels: genom idrott, mode, smin, medicinska sam farmaceutiska produkter forvandlar saken da kroppen mo en omrade sasom befinner si amnad att konsumeras visuellt saso e objekt som definieras av sin duglighet att framkalla sexuellt begar”. Sexighet promenerar med andra ord inte att avskilja av konsumtion. Konsumtionssfaren befinner sig ino sin flax forte erotiserad – tank bara villi samtliga produkter sasom marknadsfors tillsamman bilder pa nakna kvinnokroppar.

Illouz skyndar fram, vilket skanke ett spektakular bredd

Illouz later sin tolknin itu den skopiska kapitalismen nudda Marx analys itu varuformen och arbetet som vardeskapande arbetsgang i Kapitalets etta forbindelse. Utnyttjandet av saken da sexualiserade kvinnokroppen i den skopiska kapitalismen beskrivs saso e expolateringsforhallande inom Marx bemarkelse, darbort hanar och kvinns utgor tvenne antagonistiska klasser sam mannen extraherar varde klocka kvinnornas kroppar i analogi med kapitalistens extraherande itu nytta ur arbetarens lekamen. Arme driver Illouz sitt tankegan stav vidstrack. Relationen emella konen ager odla vit sjalv forstar nagon fullstandig annan dynamik ann saken da emellan arbetare sam kapitalist, skad eftersom Illouz icke forklarar sin metafor narmare ar det komplicerat att veta hurdan angelagen saken da befinner si forut hennes tankegan.

Det ha kan framsta saso ett randanmarking skada speglar en storre problem tillsamman boken, alltsa dess spretighet

praglade fran saken da tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens logik. Det ha styrks itu do personer saso intervjuas, andock dessa forefaller ick befinna ekonomiskt avhangi avta partners samt age inga eller vuxna baby.

Det finns ytterligar besvar samt oklarheter tillsamman Illouz tankegan. I boken forekommer insprangda intervjuer sasom forfattaren genomfort inom nagon rad storstader tillsammans hanar och kvinn ino skilda aldrar. Dessa mannisko befinner si inte, saso inom eftersom astadkommer karlek vark uteslutande straighta, daremot befinner sig all akademiker, chefer eller likvardig samt bestar ett tydligt urbant medelklasskikt. Det har befinner sig en fran bokens stora brister, ej enkom utav ett representationsperspektiv – samtliga grupper behover icke inkluderas inom analysen pro att producera saken dar giltig – skada ino dett fallet utfor ointresset for arbetarklassen och rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.

Nagon utav hennes huvudpoanger befinner si att dagens relationer blivit alltsammans mer flyktiga, praglade itu den tillfalliga forbindelsens samt konsumtionens foljdriktighe. Det ha styrks av de personer sasom intervjuas, andock dessa forefaller icke befinna ekonomiskt avhangig tryta partners och age inga eller vuxna barn. Massa bruten dom sasom intervjuas skanke term forut vikten itu erotisk oberoende och autonomi, en standpunkt som Illouz anser praglar samhallet ino grandios.

Skada ar dessa ideal likadan starka samt viktiga inom arbetarklassen, darborta det ekonomiska beroendet fran partnern ofta befinner sig grandios? Hur ser det ut for den som brist ekonomiska forutsattningar att avsluta opp a en forhallande? Praglas relationerna i arbetarklassen itu ett storre matt bruten forutsagbarhet samt varaktighet alternativt befinner si dom tvartom annu mer osakra ino en reflektering itu prekariseringen av arbetslivet som ju drabbat arbetarklassen hardast? Ser karlekslivets forutsattningar och problem likadana ut villi landsbyden som i storstaden alternativt paverkas dom exempelvis utav avflyttning eller do begransade mojligheterna mo anonymitet?

Hon visar hur kapitalismen trangt in ino ”den privata sfaren” sam hur dess foljdriktighet darmed strukturerar ej enkom vara extern inte me samt inre liv.

Jag age inga besvarande villi dom fragorna skada det befinner si hapnadsvackande att Illouz avstar a att ens berora do. Det befinner si oklart forsavitt hon anser att sexualmoralen och synen villig karlek sam parforhallanden befinner si densamma oavsett klassposition. Parallellt med det skifte Illouz beskriver finns likas nagon i boken okommenterad rorelse inom omvand riktning: e varnande fran hemmet, familjen och aktenskapet dessutom bland unga personer. Kvinnliga bloggare med skarpa villi klassiska husmorssysslor sasom kokkons samt heminredning har hundratusentals lasare samt konservativa politiska rorelser inneha sasom bekantin mobiliserat run datingsida för att träffa svenska flickor fragor forsavit konsroller, homofobi sam familjevarderingar inom Europa och varlden de senaste decennierna.